En sekulär stat och ett mångreligiöst land

Kapitel 12 handlar om religionsfrihet och om vilka religioner som utövas i Sverige. Det omfattar sidorna 42–44 och innehåller några årtal som är centrala.

Vad en sekulär stat innebär

Att Sverige är en sekulär stat innebär att staten är religiöst neutral — den varken tar ställning för eller diskriminerar någon religion. Staten garanterar alla rätten att själva bestämma om de vill tillhöra en religion eller inte.

Enligt regeringsformen, en av grundlagarna, har alla rätt att utöva sin religion, och ingen får diskrimineras på grund av sin tro eller religiösa uppfattning.

Sekulär betyder alltså inte religionsfientlig. Det betyder att staten håller sig neutral.

Vägen till religionsfrihet

Under lång tid var den protestantiska lutherska kyrkan den enda religion som var tillåten i Sverige. Tre årtal markerar förändringen:

• 1860 — det blev tillåtet för svenskar att lämna Svenska kyrkan, men bara om man gick med i ett annat kristet samfund.
• 1951 — religionsfrihetslagen, religionsfrihetens slutliga genombrott. Nu blev det möjligt att helt fritt välja religion, eller att inte tillhöra någon religion alls.
• 2000 — staten och Svenska kyrkan skildes åt. Svenska kyrkan blev ett av flera trossamfund i samhället, men är fortfarande det största kristna samfundet i Sverige.

Religionskunskap i skolan

Religionskunskapen i den svenska skolan ska ge eleverna en bred förståelse för olika religioner, trosuppfattningar och livsåskådningar från hela världen. Målet är att främja förståelse, tolerans och respekt för olikheter.

Religionens roll i dag

Kristendomen har präglat Sverige genom århundradena och satt många kulturella spår. Antalet medlemmar i Svenska kyrkan sjunker, men många svenskar firar ändå kristna högtider som jul och påsk utan att se sig själva som religiösa. Religiösa ritualer som dop, bröllop i kyrkan och kristen begravning är fortfarande vanliga, även bland medlemmar som inte beskriver sig som troende.

Religionens roll i samhället har minskat — samtidigt som religion och religiösa frågor fått större uppmärksamhet på senare tid. I takt med att invandringen ökat har också antalet religioner som utövas i Sverige ökat, och i dag finns så gott som alla världens religioner representerade.

Kristendom

Kristendomen är i dag världens största religion. I Sverige finns många kristna samfund med olika traditioner, bland annat kristendomens tre huvudinriktningar: ortodoxa kyrkor, den katolska kyrkan och olika protestantiska kyrkor.

Svenska kyrkan har omkring fem miljoner medlemmar och har historiska rötter i den lutherska, protestantiska traditionen, som grundades på 1500-talet. Före reformationen, under medeltiden, var Sverige ett katolskt land. Det finns fortfarande omkring 3 000 medeltida kyrkor kvar runt om i landskapet.

Judendom

Judendomens historia i Sverige kan spåras tillbaka till 1700-talet, då judar för första gången fick rätt att bo och utöva sin religion i landet. Antisemitismen var länge mycket spridd i hela Europa, och först 1870 fick judar fullständiga medborgerliga rättigheter i Sverige.

Judendomen är den minsta av världsreligionerna. I dagens Sverige finns flera judiska församlingar och synagogor, som erbjuder olika sätt att praktisera judisk tro och kultur och spelar en viktig roll för att bevara judisk tradition och gemenskap.

Hinduism och buddhism

Kontakterna med hinduer och buddhister i Sverige började främst under 1900-talet, bland annat genom resor till Asien och ett ökat intresse för meditation och yoga.

I dag finns buddhister och hinduer i Sverige främst bland invandrare från länder där dessa religioner är stora. Det finns både buddhistiska och hinduiska församlingar och tempel på olika platser i landet, där böner, ritualer och religiösa fester genomförs.

Islam

I början av 1900-talet fanns bara ett fåtal muslimer i Sverige. Det var först efter andra världskriget som antalet ökade genom invandring. Sveriges första moskéer byggdes under 1970-talet, och Stockholms moské invigdes år 2000.

Islam är numera den näst största religionen i Sverige. Det finns moskéer och bönelokaler över hela landet. De svenska muslimska församlingarna och organisationerna speglar flera olika riktningar och traditioner inom islam, till exempel sunni och shia. Församlingarna erbjuder bön, undervisning och gemenskap.

Årtalen i kapitlet

År	Händelse
1500-talet	Reformationen; Sverige blir protestantiskt
1700-talet	Judar får rätt att bo och utöva sin religion
1860	Tillåtet att lämna Svenska kyrkan — om man går till ett annat kristet samfund
1870	Judar får fullständiga medborgerliga rättigheter
1951	Religionsfrihetslagen — fri att välja religion eller ingen alls
1970-talet	Sveriges första moskéer byggs
2000	Staten och Svenska kyrkan skiljs åt; Stockholms moské invigs