Sverige och omvärlden
Nordiskt, europeiskt och globalt samarbete samt säkerhetspolitik.
Kapitel 11 handlar om Sveriges internationella samarbeten och om försvaret. Det omfattar sidorna 39–41 och innehåller flera årtal som är lätta att blanda ihop — särskilt 1945, 1949, 1991, 1995, 2022 och 2024.
Nordiskt samarbete
Sverige samarbetar med Danmark, Finland, Island och Norge. Samarbetet sker främst genom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. De båda råden enas i olika frågor som varje land sedan själv kan genomföra — de fattar alltså inte bindande beslut åt medlemsländerna.
EU
EU står för Europeiska unionen och är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan flera europeiska länder. Samarbetet startade efter andra världskriget för att skapa fred och stabilitet i Europa.
Sverige har varit medlem sedan 1995.
EU-länderna samarbetar inom många områden — jordbruk, ekonomi, miljö, handel och migration — och fattar gemensamma beslut och tar fram lagar som gäller i alla medlemsländer. Tanken är att länderna blir starkare tillsammans.
De fyra friheterna innebär att människor fritt kan studera, flytta, arbeta och sälja varor mellan EU-länderna. Alla EU-medborgare kan arbeta eller studera i ett annat EU-land.
Europarådet — inte samma sak som EU
Det här förväxlas ofta. Europarådet är en egen organisation, bildad 1949, som arbetar för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Inom Europarådet finns Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, Europadomstolen.
Europarådet är alltså varken EU eller en del av EU.
FN
FN, Förenta nationerna, grundades 1945 efter andra världskriget, och nästan alla världens länder är medlemmar. Sverige är medlem.
FN:s syfte är att bevara fred och säkerhet i världen, lösa konflikter och stoppa krig, arbeta för alla folks lika värde och självbestämmande, samt arbeta för mänskliga rättigheter och friheter.
Sida
Sida står för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och är en statlig myndighet. Sida arbetar för att minska fattigdom och förtryck i världen, och genom Sida stödjer Sverige andra länder med att utveckla demokrati, jämställdhet, ekonomi och ett hållbart samhälle.
Den långa freden
Senast Sverige förde krig mot en annan stat var i början av 1800-talet. Sverige är ett av få länder i världen som haft fred under så lång sammanhängande tid.
Två händelser formade den inriktningen:
- I ett krig mot Ryssland 1808–1809 förlorade Sverige Finland, som hade varit en del av Sverige i nästan 700 år.
- Några år senare tvingades Norge in i en union med Sverige som ett resultat av Napoleonkrigen. Norge blev på fredlig väg en självständig stat 1905.
Efter dessa händelser har svensk politik varit inriktad på att undvika nya krig.
Kalla kriget
Efter andra världskriget hamnade världen och Europa i ett kallt krig — en konflikt mellan två block: ett västligt främst med USA och dess allierade, och ett östligt med Sovjetunionen och dess allierade. Blocken hotade varandra med kärnvapen och starka militärmakter.
Danmark och Norge anslöt sig till Nato, Nordatlantiska fördragsorganisationen. Sverige fortsatte att vara neutralt och valde att stå utanför Nato under kalla kriget.
Efter 1991
1991 förändrades säkerhetsläget i Europa när Sovjetunionen föll och kalla kriget var över. Sverige gick med i EU 1995 och blev mer integrerat i det europeiska samarbetet.
När Ryssland angrep Ukraina 2022 ökade oron för säkerheten i Norden. Sverige och Finland valde att nästan samtidigt ansöka om medlemskap i Nato, en försvarsallians som syftar till att skydda medlemsländerna.
Sverige blev medlem i Nato år 2024.
Totalförsvaret
Sverige ansvarar för att skydda landet och dess invånare. Totalförsvarsplikt innebär att alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år kan bli tvungna att hjälpa till att försvara landet om det behövs.
Totalförsvaret består av två delar.
Det militära försvaret är Försvarsmakten, som omfattar armén, marinen och flygvapnet. Försvarsmakten ska skydda Sveriges territorium och självständighet, och ska också kunna delta i internationella insatser.
Sverige har allmän värnplikt som omfattar alla män och kvinnor som fyllt 18 år. De som omfattas får svara på frågor och göra tester, varefter det beslutas vilka som blir aktuella för grundläggande militär utbildning. Bara en del går vidare och genomför utbildningen.
Det civila försvaret innebär att fler än militären ska kunna möta hot och utmaningar i samhället. Här ingår verksamheter som säkerställer att skola, arbete samt hälso- och sjukvård fortsätter fungera vid krig eller kris.
Årtalen att hålla isär
| År | Händelse |
|---|---|
| 1808–1809 | Sverige förlorar Finland till Ryssland |
| 1905 | Norge blir självständigt, fredligt |
| 1945 | FN grundas |
| 1949 | Europarådet bildas |
| 1991 | Sovjetunionen faller, kalla kriget slut |
| 1995 | Sverige går med i EU |
| 2022 | Ryssland angriper Ukraina; Sverige och Finland ansöker till Nato |
| 2024 | Sverige blir medlem i Nato |
Två åldersgränser att inte blanda ihop: totalförsvarsplikt 16–70 år, värnplikt från 18 år.
Kapitlen följer UHR:s officiella studiematerial Sverige i fokus: Läs kapitlet hos UHR