Sveriges moderna historia

Kapitel 10 är materialets största — sidorna 32–38 — och det ger klart flest övningsfrågor. Det är också det mest årtalstunga. Går du igenom kronologin en gång ordentligt blir resten av kapitlet mycket lättare.

Från jordbrukssamhälle till industrisamhälle

För tvåhundra år sedan var Sverige ett typiskt jordbruksland. Nästan hela befolkningen bodde på landet och arbetade med att odla jorden och sköta djur, städerna var små, och jämfört med andra europeiska länder var Sverige fattigt.

Under 1800-talet uppfanns effektiva maskiner och industrier växte fram i hela Europa. De första större svenska industrierna startade i mitten av 1800-talet: sågverk som producerade trävaror och industrier som tillverkade stål. Senare kom fabriker för skor och kläder, och verkstadsindustrier.

Många flyttade till städerna för att arbeta i fabrikerna, vilket i sin tur påverkade bostadsförhållanden, arbetsmarknad och infrastruktur.

Befolkningsökning och utvandring

I början av 1800-talet fanns omkring 2,5 miljoner invånare. Hundra år senare var befolkningen dubbelt så stor. Orsakerna var bättre jordbruksmetoder som gav mer mat, och medicinska framsteg som minskade risken att barn dog av sjukdomar.

Men landet var fortfarande fattigt och många hade svårt att få arbete. Över en miljon svenskar utvandrade till USA mellan 1850 och 1920.

Vägen till demokrati

Kungen, adelsmän, kyrkan, köpmän och bönder hade länge haft den politiska makten. När samhället industrialiserades krävde allt fler att också det politiska systemet skulle förändras.

• 1809 — riksdagen antog en ny grundlag som begränsade kungens makt.
• 1865 — en grundlagsändring gav fler människor rösträtt och gjorde att adeln och prästerna förlorade sitt gamla politiska inflytande.

Men demokrati var det inte. Kvinnor saknade fortfarande rösträtt och kunde inte väljas till politiska uppdrag. Bland männen fick bara de med en viss inkomst eller förmögenhet rösta — och de rikaste hade flera röster.

Folkrörelserna

Folkrörelserna var en avgörande faktor för övergången till verklig demokrati. Människor organiserade sig i frivilliga föreningar för att kräva sina rättigheter: åtta timmars arbetsdag, rösträtt och religionsfrihet.

De fyra största var arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, kvinnorörelsen och nykterhetsrörelsen. Redan under 1800-talet engagerade sig hundratusentals människor. De startade egna bibliotek och studiecirklar och ordnade möten.

Metoderna var lagliga: demonstrationer på gator och torg, protestmöten, böcker och artiklar i tidningar. Många av folkrörelserna finns kvar än i dag.

Demokratins genombrott

• 1909 — nästan alla män fick rösträtt.
• 1918 — beslutet om allmän rösträtt, efter många år av protester och politisk oro. Särskilt kvinnorörelsen drev på för att rösträtten skulle gälla även kvinnor.
• 1921 — det första riksdagsvalet där både män och kvinnor fick rösta och där kvinnor kunde bli riksdagsledamöter.

I och med valet 1921 hade Sverige blivit en demokrati. Det är det årtal som är viktigast i hela kapitlet.

Världskrigen

Under första världskriget 1914–1918 förklarade sig Sverige neutralt. Landet drabbades ändå av brist på mat och andra viktiga varor, vilket ledde till demonstrationer och protester.

Under andra världskriget 1939–1945 höll sig Sverige också neutralt. Landet hamnade flera gånger i svåra situationer — när Finland anfölls av Sovjetunionen, och när Nazityskland ockuperade Danmark och Norge. För att minska risken att dras in i kriget tillät regeringen tyska soldater att resa genom Sverige på väg till det ockuperade Norge och till Finland.

Under Förintelsen mördade nazisterna cirka 6 miljoner judar i Europa. På 1930-talet hade Sverige en hård politik som gjorde det svårt för judar att flytta hit, och den fortsatte under krigets första år. Mot slutet av kriget förändrades politiken:

• Omkring 7 000 danska judar flydde till Sverige med hjälp av en dansk-svensk räddningsaktion.
• Diplomaten Raoul Wallenberg gav judar skyddspass, papper som visade att de stod under svenskt skydd och inte kunde skickas till koncentrationsläger.
• I slutet av kriget räddade Röda Korset tusentals judar från de tyska koncentrationslägren och körde dem över gränsen till Sverige i vita bussar.

Mellankrigstiden: konflikt och folkhem

Tiden efter demokratins genombrott var orolig. Många var arbetslösa, klasskillnaderna var stora och strejker för bättre löner och arbetsvillkor var vanliga. 1931 sköt militären mot demonstrerande arbetare i Ådalen och flera personer dödades — en händelse som skakade om Sverige och visade hur djupa konflikterna var.

1928 formulerade Socialdemokraternas partiledare Per Albin Hansson idén om folkhemmet: ett samhälle där alla skulle kunna känna trygghet och gemenskap oavsett bakgrund, och där klasskillnaderna och de politiska motsättningarna skulle minska.

1938 slöts Saltsjöbadsavtalet mellan arbetsgivare och fackförbund. Det lade grunden för den svenska modellen — att arbetsgivare och fackförbund, inte politikerna, kommer överens om villkoren på arbetsmarknaden i kollektivavtal. Modellen påverkar fortfarande hur löner och arbetsvillkor bestäms.

Samtidigt moderniserades vardagen: fler fick elektrisk ström, och på 1930-talet fick många lägenheter moderna kök och badrum — även om många fortfarande bodde trångt och saknade vattentoalett.

De mörka baksidorna

Materialet är uttryckligt med att det moderna samhället inte gjorde livet bättre för alla. Vid den här tiden förekom rasbiologisk forskning som drabbade minoriteter som samer, tornedalingar, judar och romer. Riksdagen stiftade lagar som gjorde det svårare för vissa folkgrupper, som romer och judar, att invandra. Människor som inte ansågs passa in placerades på sjukhus eller andra vårdinrättningar, ibland för resten av livet — särskilt personer med psykiska sjukdomar eller funktionsnedsättningar.

Först på senare tid har Sverige gjort upp med denna historia och gett viss upprättelse åt dem som drabbades.

Rekordåren

Efter andra världskriget hade Sverige under lång tid stark ekonomisk tillväxt. Arbetslösheten var mycket låg, industrierna gick bra och levnadsstandarden ökade snabbt. Socialdemokraterna hade oftast regeringsmakten själva från 1945 till 1976.

Den goda ekonomin gjorde stora reformer möjliga — därav namnet rekordåren:

• 40 timmars arbetsvecka med lediga lördagar
• fem veckors betald semester
• utbyggd sjukvård och äldreomsorg
• bättre socialt skyddsnät: barnbidrag, sjukförsäkring och pensioner

Bättre löner gjorde att fler fick råd med bil, sommarstuga och utlandssemester. Många av de trygghetssystem som finns i Sverige i dag har sin grund här.

Sverige blir ett invandrarland

Den starka ekonomin drog människor från landsbygden till städerna. Samtidigt invandrade många för att arbeta — från bland annat Finland, Grekland, Jugoslavien och Turkiet. Sverige, som under 1800-talet varit ett utvandrarland, blev nu ett invandrarland.

Den snabba inflyttningen skapade bostadsbrist. För att lösa den startade staten miljonprogrammet under 1960-talet, med målet att bygga en miljon bostäder på tio år. Nya bostadsområden växte fram i förorterna, med större och modernare lägenheter än i stadskärnorna och med tillgång till affärer, sjukvård och skolor.

Jämställdhet och kulturförändring

Under rekordåren ökade både jämlikhet och jämställdhet. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskade, allt fler kvinnor började arbeta utanför hemmet, och daghem byggdes ut för att göra det möjligt.

1960-talet var ett årtionde av ungdomsprotester mot orättvisor, med starkt engagemang för fred, miljö och internationell solidaritet. Du-reformen innebar att människor började säga du till varandra i stället för att använda titlar eller ni — ett uttryck för ett mer jämlikt samhälle. I början av 1960-talet kom också tv-apparaten, som ändrade hur människor tog del av nyheter och underhållning.

Informationssamhället

Från mitten av 1970-talet förändrades industrisamhället till ett informations- och kunskapssamhälle. Först märktes det som en ekonomisk kris: konkurrensen ökade när andra länder började producera billigare varor, flera stora svenska industrier lades ned och arbetslösheten steg.

Delvis som en reaktion på krisen fick Sverige 1976 en regering som inte var socialdemokratisk — början på en period med omväxlande socialdemokratiska och borgerliga regeringar.

Efter kriserna växte ett högteknologiskt samhälle fram, och synen på utbildning förändrades. Universitet och högskolor byggdes ut, fler studerade längre, och behovet av livslångt lärande ökade eftersom kunskap snabbt blev gammal när den tekniska utvecklingen gick allt fortare.

Kapitlet avslutas med det mångkulturella samhället, individens rättigheter och den digitala revolutionen och globaliseringen.

Årtalen som är värda att kunna

År	Händelse
1809	Ny grundlag begränsar kungens makt
1850–1920	Över en miljon svenskar utvandrar till USA
1865	Grundlagsändring, adeln och prästerna förlorar inflytande
1909	Nästan alla män får rösträtt
1914–1918	Första världskriget, Sverige neutralt
1918	Beslut om allmän rösträtt
1921	Första valet med både män och kvinnor — Sverige blir en demokrati
1928	Per Albin Hansson formulerar folkhemmet
1931	Skotten i Ådalen
1938	Saltsjöbadsavtalet
1939–1945	Andra världskriget, Sverige neutralt
1945–1976	Rekordåren
1960-talet	Miljonprogrammet, du-reformen, tv:n
1976	Första icke-socialdemokratiska regeringen på lång tid