Traditioner och högtider

Sista kapitlet handlar om svenska traditioner och högtider och omfattar sidorna 45–47. Det är det mest datumtäta kapitlet i hela materialet — och därför ett av de lättaste att plugga systematiskt.

Utgångspunkten: många traditioner har sina rötter i den kristna religionen eller ännu tidigare, medan andra bygger på viktiga händelser i svensk historia. Traditioner bidrar till kulturell samhörighet men förändras i takt med att samhället utvecklas — i dag firar många de kristna högtiderna på nya sätt som inte är kopplade till kristen tro.

Året igenom

Nyår

Nyårsafton infaller den 31 december och firas ofta med fester och middagar med vänner och familj. Som på många andra håll i världen firas det nya årets ankomst på natten med fyrverkerier.

Påsk

Påsken är en kristen högtid som firas någon gång i mars eller april, för att minnas Jesus död under långfredagen och hans uppståndelse under påskdagen.

På påskafton är det vanligt att äta ägg, lamm, lax och sill, och barn får ofta godis i påskägg. Barn kan också klä ut sig till påskkärringar.

Valborgsmässoafton

Den 30 april, och firas för att välkomna våren. På kvällen tänds stora brasor, och vid brasan sjunger man traditionella vårsånger. Ibland hålls ett tal till våren. Firandet är en gammal tradition.

Första maj

Arbetarnas dag, som firas internationellt. I Sverige är första maj också en helgdag då alla är lediga.

Dagen uppmärksammas av arbetarrörelsen, som arrangerar demonstrationer runt om i landet. Personer från fackförbund, politiska partier och andra grupper håller tal om sociala och politiska frågor.

Sveriges nationaldag

Den 6 juni. Nationaldagen gjordes till helgdag genom ett riksdagsbeslut år 2005.

Datumet har två historiska kopplingar:

• 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till svensk kung, vilket uppfattats som inledningen på den svenska statens självständighet.
• 6 juni 1809 antogs en ny regeringsform som tvingade kungen att i fortsättningen dela makten med riksdagen.

På nationaldagen hissas flaggan och det hålls tal. Många kommuner ordnar särskilda ceremonier för att välkomna nya medborgare — vilket kan bli aktuellt för dig som läser det här.

Midsommar

Handlar om att välkomna sommaren och ljuset. Midsommarafton firas alltid på en fredag mellan den 19 och den 25 juni — alltså inget fast datum, till skillnad från de flesta andra högtider.

Firandet är en gammal tradition som kommer från tiden före kristendomen. Många ordnar fester utomhus, binder blomsterkransar och dansar, sjunger och leker runt en midsommarstång. Vanlig mat är sill, färskpotatis och jordgubbar.

Alla helgons dag

En kristen helgdag som firas på en lördag i slutet av oktober eller början av november. Många går till kyrkogården för att tända ljus på släktingars och vänners gravar, och för att minnas och hedra dem som har dött.

Advent

De fyra söndagarna före juldagen den 25 december. Ordet advent betyder ankomst, och perioden var traditionellt en förberedelse inför julen.

Många har en adventskalender där barnen öppnar en lucka varje dag fram till julafton. I de flesta hem hänger en lysande adventsstjärna i fönstret, och en adventsljusstake med fyra ljus står på bordet — ett ljus tänds varje söndag fram till jul.

Lucia

Den 13 december. Under katolsk tid firades helgonet Lucia detta datum, och under 1800-talet började firandet få den form det har i dag.

Luciafirandet handlar mycket om att sprida ljus när det är som mörkast på året. Det arrangeras luciatåg i skolor och på många andra ställen: en person är Lucia och bär en ljuskrona på huvudet, medan de andra bär ljus i händerna och sjunger särskilda sånger om Lucia och om julen. På luciadagen bjuds det på lussebullar med saffran.

Jul

Traditionellt en kristen högtid för att fira Jesu födelse, och i Sverige en stor familjehögtid.

På julafton den 24 december samlas familjer för att umgås, äta särskild julmat och ge varandra julklappar. Många tar in en gran och dekorerar den med ljusslingor, kulor och glitter. Vissa går upp tidigt på morgonen den 25 december för att delta i en gudstjänst som kallas julotta.

Många firar jul som en familjehögtid även utan religiös betydelse.

Nya traditioner

När människor flyttar till andra länder tar de med sig sina traditioner och anpassar dem till de platser och människor de möter. Materialet nämner tre som kommit till Sverige med invandring:

• Id al-fitr — högtiden som avslutar fastemånaden ramadan
• Nouruz — det persiska nyåret
• Newroz — det kurdiska nyåret

Nouruz och Newroz firas i samband med vårdagjämningen den 21 mars.

Snabbrepetition: datumen

Högtid	När
Nyårsafton	31 december
Påsk	Mars eller april (rörlig)
Valborgsmässoafton	30 april
Första maj	1 maj
Nationaldagen	6 juni
Midsommarafton	Fredag mellan 19 och 25 juni
Alla helgons dag	Lördag, slutet av oktober / början av november
Advent	Fyra söndagar före 25 december
Lucia	13 december
Julafton	24 december
Nouruz / Newroz	21 mars

De två som oftast ställer till det: midsommarafton har inget fast datum (alltid fredag, 19–25 juni), och nationaldagen blev helgdag först 2005.