Mediernas roll

Kapitel 6 handlar om mediernas roll i en demokrati. Det omfattar sidorna 20–21 och hänger nära ihop med kapitel 5, eftersom två av grundlagarna är just yttrandefrihetslagar.

Med medier avses här allt från tidningar, film, radio och tv till internet och sociala medier.

Fria medier

I en demokrati som Sverige är medierna fria. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att fritt säga vad man tycker och sprida åsikter, och staten kan inte bestämma eller påverka vad som sägs i medierna.

Medierna har flera funktioner enligt materialet: de informerar om nyheter, de är en plats där människor fritt kan diskutera samhället, och de står för nöje och underhållning. Men den funktion som lyfts fram särskilt är granskningen — journalisterna ska kunna granska politiker och andra som har makt.

Offentlighetsprincipen

Granskningen underlättas av offentlighetsprincipen, som innebär att allmänna handlingar från myndigheter är offentliga och att vem som helst har rätt att ta del av dem. Journalister kan till exempel begära ut e-post och andra handlingar från myndigheter för att granska hur beslut fattats.

Undantaget är handlingar som är hemliga, alltså belagda med sekretess.

Det här är en av de mest utmärkande dragen i det svenska systemet, och värt att kunna: rätten gäller alla, inte bara journalister.

Meddelarskydd och ansvarig utgivare

Två regler som hänger ihop:

• En person har rätt att lämna uppgifter till tidningar, radio och tv utan att straffas för det, och har rätt att vara anonym.
• Tidningar, radio och tv har en ansvarig utgivare som är juridiskt ansvarig för det som publiceras. Utgivaren måste följa lagar som skyddar mot förtal och kränkningar.

Journalister ska dessutom kontrollera uppgifter mot flera oberoende källor och kontrollera att källorna är pålitliga.

Staten ger också ekonomiskt stöd till nyhetsmedier och dagstidningar, eftersom det anses viktigt att det finns många olika medier som ger nyheter.

Reklamfinansierade medier

Kommersiella radio- och tv-kanaler får sina inkomster genom att sälja reklamplats, eller genom att människor betalar för att se en särskild kanal. Reklamfinansierade medier drivs ofta av privata företag.

Det gäller också dagstidningar och kvällstidningar, som sprids lokalt eller över hela landet. Vissa går att prenumerera på, andra säljs som lösnummer. Tidningarna får också inkomster genom att sälja annonsplats, och de flesta finns i dag även på internet med nyheter som uppdateras flera gånger om dagen.

Public service

Tre medieföretag har ett särskilt uppdrag och kallas public service:

• Sveriges Radio (SR)
• Sveriges Television (SVT)
• Utbildningsradion (UR)

Uppdraget innebär att de ska:

• erbjuda många olika typer av program — nyheter, sport, underhållning och kultur
• vara oberoende av politiska och andra intressen
• rapportera om samhället och låta olika åsikter komma till tals utan att välja sida

De får inte tjäna pengar på reklam. I stället finansieras de genom en avgift som tas ut via skatten.

Syftet, som materialet formulerar det: alla i landet ska ha tillgång till saklig information, oavsett var man bor eller hur mycket pengar man har.

Webb och sociala medier

Här går en viktig skiljelinje. Vem som helst kan skapa innehåll på webben och i sociala medier, och det innehållet kontrolleras inte på samma sätt som innehållet i andra medier. Det finns alltså ingen ansvarig utgivare och ingen redaktionell granskning bakom ett inlägg i ett flöde.

Källkritik

Information kan hämtas från många håll — tidningar, böcker, webbplatser, sociala medier, tv och radio — och allt som publiceras är inte korrekt. Falska uppgifter kan spridas snabbt och påverka människors åsikter.

Att kontrollera och granska information kallas att vara källkritisk: att ifrågasätta och kontrollera om det man läser, ser eller hör faktiskt stämmer.

Det är en princip som är värd att tillämpa på materialet om provet också. Det cirkulerar påhittade provfrågor och påhittade godkäntgränser, och samma frågor gäller där som för vilken källa som helst: vem har skrivit det här, går det att kontrollera, och mot vad?