Mänskliga rättigheter

Kapitel 7 är materialets näst största, sidorna 22–26, och det ger många övningsfrågor. Det täcker mänskliga rättigheter från FN-nivå ner till svensk lagstiftning och de grupper som har ett särskilt skydd.

Utgångspunkten i grundlagen

Regeringsformen säger att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället, och för att barns rätt tas till vara. Den säger också att det allmänna ska motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra personliga omständigheter.

FN och förklaringen från 1948

Efter andra världskriget 1945 beslutade 51 länder att bilda Förenta nationerna (FN) — för att förhindra framtida krig och för att skydda varje människas rättigheter.

Ett av FN:s första uppdrag var att enas om vilka rättigheter alla människor har. Resultatet blev FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, presenterad 1948, med 30 artiklar.

Förklaringen slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter och har rätt till ett liv fritt från våld. Bland rättigheterna finns rätten att säga sin åsikt och dela den med andra, att arbeta, vila och ha semester, att gå i skolan, att fly till och söka asyl i ett annat land om livet är i fara, att tro på vilken religion man vill eller inte tro alls, att inte bli diskriminerad, och rätt till en nationalitet.

En bestämmelse med särskild relevans i det här sammanhanget: ingen får fråntas sitt medborgarskap utan godkänd och saklig anledning enligt lagen.

Diskrimineringslagen

Diskriminering innebär att vissa människor behandlas sämre än andra, och det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

Sveriges diskrimineringslag förbjuder diskriminering på grund av kön, ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Jämställdhet

Sveriges jämställdhetspolitik innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter och lika mycket makt att påverka samhället och sina egna liv.

Konkret kan det handla om att förändra diskriminerande regler, motverka sexuellt våld och höja andelen kvinnliga chefer. Politiken tar sig uttryck på flera områden:

• Politiken: Sverige vill ha lika många kvinnor som män, och partierna uppmuntras att utse både kvinnor och män till valen.
• Lönerna: det finns lagar om lika lön för lika arbete. Arbetsplatser kontrolleras, och fackförbund och myndigheter arbetar för rättvisa löner.
• Utbildningen: skolor och myndigheter arbetar för lika möjligheter till utbildning och personlig utveckling.
• Föräldraskapet: föräldrapenningen gör det möjligt för både kvinnor och män att vara hemma med små barn, och staten uppmuntrar föräldrar att dela på ledigheten.

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld

Både våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är brottsligt enligt svensk lag.

Sverige har en samtyckeslag: den som vill ha sex med en person måste försäkra sig om att den andra deltar frivilligt. Kravet gäller även när personerna är gifta med varandra.

Hedersrelaterat våld innebär att en familj eller grupp försöker kontrollera hur människor inom familjen eller gruppen beter sig. Det kan vara fysiskt våld, psykisk press eller sociala hot — och hård kontroll, till exempel att bli tvingad att gifta sig mot sin vilja. När någon utsätts för våld för att den bryter mot familjens eller släktens regler kallas det hedersrelaterat våld eller förtryck.

Två saker är värda att notera: det riktas inte bara mot kvinnor och flickor — även pojkar, män och hbtqi-personer kan vara utsatta — och barnäktenskap, alltså att någon under 18 år gifter sig, är förbjudet enligt svensk lag.

Jämställdhetsmyndigheten ansvarar för det nationella arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Staten finansierar stödverksamhet, skyddade boenden och organisationer som arbetar med utsatta personer.

Sexköpslagen

I Sverige är det olagligt att köpa sex. Den som köper kan straffas, men inte den som säljer. Genom att rikta straffet mot köparen markerar lagen att det inte är acceptabelt att utnyttja någon sexuellt mot betalning.

Barns rättigheter

FN:s barnkonvention ska skydda alla barns mänskliga rättigheter. Sedan 2020 är barnkonventionen lag i Sverige.

Det innebär att myndigheter, domstolar, kommuner och regioner ska tillämpa den, och staten har det yttersta ansvaret för att alla svenska lagar stödjer den. Praktiskt betyder det bland annat att politiker och myndigheter ska fråga barn vad de tycker innan de beslutar något som påverkar barnen, att domstolen ska fråga barnet vid en vårdnadstvist, och att kommunerna ska tänka på barns bästa när de bygger bostäder, lekplatser eller skolor.

Enligt barnkonventionen är det föräldrarna eller annan vårdnadshavare som har ansvaret för barnets uppfostran och utveckling — och vårdnadshavare har rätt till stöd från samhället.

Allt våld mot barn är förbjudet, både enligt barnkonventionen och svensk lag, och brottet kan ge fängelse. Förbudet gäller alla och överallt, både i hemmet och i samhället i övrigt. Våld mot barn kan handla om misshandel, psykiskt våld, sexuella övergrepp eller kvinnlig könsstympning.

En årtalsuppgift som ofta återkommer: Sverige var 1979 det första landet i världen som förbjöd att slå barn. Ungefär 70 länder har i dag ett sådant förbud.

Nationella minoriteter och urfolk

År 2000 erkände Sverige fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De har rätt att använda minoritetsspråken jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli i myndighetskontakter, i förskola och i äldreomsorg.

Samerna är också ett erkänt urfolk. De har en långvarig och stark relation till ett landområde som sträcker sig över Sverige, Norge, Finland och Ryssland och som kallas Sápmi. Som urfolk har samerna särskilda rättigheter kopplade till mark och naturresurser i svenska Sápmi, och medlemmar i samebyar har rätt att bedriva renskötsel inom särskilda betesområden.

Samerna har ett eget folkvalt parlament, Sametinget, som representerar den samiska befolkningen i frågor om språk, kultur och identitet. Det är ett rådgivande organ som även har vissa myndighetsuppgifter.

Hbtqi-personer

Hbtqi är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner.

Diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck är förbjuden enligt diskrimineringslagen. Rätten att leva med vem man vill är skyddad i lag, och det är tillåtet att gifta sig med en person av samma kön.

Tre årtal ur materialet:

• 1944 blev det lagligt att vara homosexuell i Sverige
• 2003 fick homosexuella par rätt att adoptera barn
• 2009 tillät Svenska kyrkan homosexuella att gifta sig i kyrkan

Pridetåget är en demonstration för rättigheter och mot diskriminering av hbtqi-personer.

Personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning kan möta hinder eller riskera diskriminering i samhället. Därför finns lagar som ska skydda dem mot diskriminering — samma diskrimineringslag som täcker de övriga grunderna.