Politiska val och partier

Kapitel 4 handlar om hur val går till rent praktiskt — vem som får rösta i vilket val, hur rösterna omvandlas till platser och vilka partier som finns. Det omfattar sidorna 14–15 och innehåller flera regler som är lätta att blanda ihop.

Vem får rösta i vilket val?

Det här är kapitlets svåraste del, för reglerna skiljer sig åt mellan valen. Grundkravet i alla val är att man har fyllt 18 år. Sedan gäller olika saker:

Val	Krav
Riksdagsvalet	Svenskt medborgarskap
Kommun- och regionvalen	Inte svenskt medborgarskap, men folkbokförd i Sverige i sammanlagt tre år
Kommun- och regionvalen, EU- och nordiska medborgare	Endast folkbokförd i landet
EU-parlamentsvalet	EU-medborgare röstar i det land där de är folkbokförda

Att man kan rösta i kommun- och regionvalen utan svenskt medborgarskap är något många inte känner till, och det är precis den sortens detalj som lämpar sig för en provfråga.

Hur ofta hålls valen?

• Riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige: vart fjärde år
• EU-parlamentet: vart femte år

Folkomröstningar

Ibland hålls folkomröstningar om en särskild fråga. De kan hållas nationellt, i en region eller i en kommun.

Det viktigaste att kunna: folkomröstningarna är rådgivande. Politikerna måste alltså inte följa resultatet.

Materialets exempel är folkomröstningen om euron år 2003, där folket röstade nej och Sverige behöll den svenska kronan.

Så går det till att rösta

Den som har rösträtt får ett röstkort hemskickat före valet. På röstkortet står vilken vallokal man ska gå till. Det går också att förtidsrösta på särskilda platser i stället för i vallokalen på valdagen.

I vallokalen finns valsedlar till de olika partierna. Man röstar i ett röstbås, bakom en skärm, eftersom valet är hemligt och ingen annan ska kunna se vad man röstar på.

Politiska partier

Ett politiskt parti samlar människor som har gemensamma idéer om hur samhället ska styras. Partierna föreslår olika lösningar och driver de frågor de tycker är viktiga, vilket ger väljarna alternativ att välja mellan.

Alla som vill kan bli medlem i ett parti för att påverka politikens innehåll — och det går också att starta ett nytt parti tillsammans med andra.

Under valrörelsen inför valen försöker partierna övertyga väljarna genom debatter, möten, politisk reklam och kampanjer på gator och torg.

Proportionella val och fyraprocentsspärren

Sverige har proportionella val. Det innebär att partierna får platser i riksdagen eller i region- och kommunfullmäktige i förhållande till hur stor andel av rösterna de fått: ett parti som får tjugo procent av rösterna får tjugo procent av platserna.

En följd av systemet är att partierna ofta behöver samarbeta för att få majoritet för sina förslag.

Fyraprocentsspärren: ett parti måste få minst fyra procent av rösterna för att komma in i riksdagen. Regeln finns för att hindra att för många partier kommer in, eftersom det skulle göra det svårare att skapa stabila majoriteter.

Partierna i riksdagen

Materialet listar de partier som fanns i riksdagen fram till valet 2026, i bokstavsordning:

• Centerpartiet (C)
• Kristdemokraterna (KD)
• Liberalerna (L)
• Miljöpartiet (MP)
• Moderaterna (M)
• Socialdemokraterna (S)
• Sverigedemokraterna (SD)
• Vänsterpartiet (V)

I region- och kommunvalen finns dessutom ofta lokala partier som bara har en politik för sin egen region eller kommun och inte ställer upp på riksnivå.

Det som är lätt att blanda ihop

• Fyra år eller fem? Riksdag, region och kommun vart fjärde år; EU-parlamentet vart femte.
• Medborgarskap eller folkbokföring? Riksdagsvalet kräver medborgarskap; kommun- och regionvalen gör det inte.
• Rådgivande eller bindande? Folkomröstningar är rådgivande.
• Fyra procent gäller riksdagen.